Första inlämningen

Du... det fixar sig alltid
Du... det löser sig nog
Du... ta en dag i taget
Du... jag brukar ha tur

Ungefär så brukar jag någonstans känna när det kommer till skolan, för jag brukar på något vis lyckas få till det i slutändan även om det verkligen verkligen dröjer ända till slutet. Men när det gällde den där första inlämningen i ekonomi var jag ganska säker på att nu, nu var jag körd på riktigt. Kändes som en bra idé att ha mer än hälften kvar av en köttig inlämning 24 timmar innan deadline och dessutom vara ute och partaja dagen innan, toppa formen vid halvfyrasnåret och lägga sig halv sju på morgonen. Satt väl uppe och spenderade quality time med excel till två på söndagnatten och hade då fortfarande tre uppgifter att renskriva, sju tabeller att skriva ut och en och en halv uppgift att lösa samt två timmar föreläsning och tre timmar labb att göra innan inlämning 18.00. Det ska tilläggas att jag där på natten inser att en av uppgifterna finns i en annan bok än den jag har köpt (och som jag inte trodde vi behövde, hur dum kände jag mig då!). Köpa bok stod plötsligt också på listan. Kliver upp halv åtta, fyller i några fler tabeller och skyndar till skolan för att hinna köpa boken innan föreläsningen. När jag öppnar boken tycker jag att uppgiften ser rätt bekant ut, faktiskt identisk med en jag redan gjort. Tydligen behövde vi inte alls köpa den boken, varför de skrivit av hela uppgiften på en egen sida åt oss (hur DUM kände jag mig nu!). Det var ju visserligen en lättnad att jag gjort uppgiften redan, men kändes sådär att betala 250 spänn för att få reda på det. Sedan renskrivande under föreläsningen, lösande av sista halva uppgiften under lunchen och sedan labb till 17.00. Tio minuters promenad till bibblan för att skriva ut, loggar in på en dator som inte kan öppna mina dokument, byter dator, får veta att jag måste boka datorn först, kö till bokningen, boka, logga in igen, beställa utskrift, stå i kö för att bekräfta och betala för utskrifterna. CHECK! Klockan visar nu 17.50 och det är minst tio minuters rask promenad till kontoret jag ska till. Inlämning PRICK 18.00. Det såg för jävligt ut (på riktigt!) med excelutskrifterna och jag har ingen aning om huruvida det är rätt och riktigt men inlämnat i tid blev det!

Jag brukar ha tur...